Ålen - Den hotade delikatessen
Vi skall lyssna till vad vår jordbruksminister Eskil Erlandsson säger - det är inte fel att äta en legalt fångad fisk. Det finns över 300 ålfiskare i Sverige, som har licens för att fiska ål, och vi har all rätt att odla ål i Sverige.
Tyvärr har EU vaknat upp alldeles för sent och insett ålens prekära läge. Man har hittills i all år tillåtet en obegränsad export of glasål (det stadium när ålen kommer tillbaka till Europas kuster från leken i Sargassohavet, vikt 0,3 gram och 70 mm lång) till framför allt Kina. Man har som mest exporterat 250 to glasål under ett år och så står ålen på rödlista! Senast den 31 december 2008 begärde EU in från varje medlemsstat en nationell plan - hur skall vi rädda ålen. Sverige år 1 av 3 länder som fått sin plan per den 1 juli 2009. I denna plan handlar det mycket om ålusättningar. I och med att planen är godkänd kommer Sverige att få 50% bidrag utöver den nationella satsningen. År 2010 handlar det om storleksordningen 7 miljoner kronor totalt.
Man fångar glasålen i floder där man ofta byggt vandringshinder, som gör att den lilla glasålen aldrig kommer upp i vattendraget utan svälter och dör. I Sverige krävs karantän under 10 veckor när vi importerar glasål från utlandet. Är glasålen fri från virussjukdomar får vi utnyttja den till utsättning. Sedan mitten av 1980-talet har det sätts ut ca 25 millioner ålyngel för att förstärka den svenska ålpopulationen. Sätter man ut ål får man ål tillbaka. Fångsterna har ökat i våra stora sjöar, Vänern, Hjälmaren och Mälaren sedan utsättningarna påbörjats. Den andra effekten med utsättningarna är att blankål (vandringsfärdig ål) måtte hitta tillbaka till Sargassohavet och därmed öka lekbiomassan. Där har man ännu inte något 100-procentig svar. Det har fångats blankålar i norra delen av Öresund som man vet har vuxit upp från litet utsätt ålyngel.
Vattenkraften, sedan den kraftiga utbyggnaden efter andra världskriget, har årligen slaktat över 100 ton blankål i sina turbiner på sin väg tillbaka till kusten och vidare till sitt kärleksmöte i Sargassohavet. Försök pågår nu för att få ålarna levande förbi kraftverken eller får de fångas uppströms kraftverken och åka taxi till kusten.
EU har bestämt att 35% av all glasål som fångas 2010 skall utnyttjas till utsättning i Europa innan export och skall vara 65% 2013!
EU har också anslagit flera miljoner EUR för forskning kring ålens vandringar och till reproduktionsförsök med ål.
Själva blankålsfisket har liten del i nedgången av mängden glasål tillbaka från Sargassohavet. Faktorer som tungmetaller, miljögifter och parasiter i den feta ålen gör kanske att den inte kan reproducera sig eller inte orkar simma sina 6 000km till lekområdet.
Fiskeriverket kommer att i framtiden begränsa blankålsfisket ytterligare men menar att det är viktigt att tillåta ett skonsamt ålfiske så vi kan få behålla vår kultur att äta ål.
Med alla ovan angivna åtgärder måtte vi även i framtiden kunna få njuta av den nyttiga feta ålen - omega 3!